Ännu en rolig grej jag upptäckte under min malmö/svalov-resa.
En nyhet på Systembolaget. Minttu Black. Jag var tvungen att köpa.
Illa nog är det att jag sitter och smuttar på en 4 centiliter av denna dryck just i skrivande stund.
Lite bisarrt är det nog allt. Mint och saltlakrits i en klar flytande form och 35% alkohol på det. Jag kan inte säga om det är gott eller inte, eller om det för den delen är dåligt av mig som människa att sitta och dricka den på en tisdag. Jag kanske saknar festandet och vill ta igen mig men jag tror inte riktigt det är så... Jag har bara funderat jävligt länge över hur den egentligen ter sig att dricka. Nu har jag svaret. Salmiak och mint, bara det. Det går inte ens att förklara. Skulle vilja säga att den smakar mer lakrits än mint men det är bara att ljuga. Den smakar som Minttu brukar, fast lite med lite mer riv i. Kanske inte någon superhit men alltid trevligt med nya bekantskaper.
Nu får vi bara hoppas på en fest inom de närmsta helgerna så jag får prova drycken till dess fullo tillsammans med lite läskande drycker och kanske nån juice. Dock har jag jävligt svårt att se den fungera med något annat än fruktsoda. Någon med tips?
Aaah, härligt. Den blir sådär grumligt vitaktig tillsammans med is. Äkta Sambuca-manéer.
Jaja, över och ut... Ut i kylan.
onsdag 24 oktober 2007
Reflektion: Al Capone
På min malmö/svalöv-resa förra veckan hittade jag något spännande. Och inte vart som helst, utan i Hallsberg.
Cigariller av märket Al Capone hade just kommit in i lagret och jag var inte sen på att inhandla. Nu förespråkar jag inte tobak på något vis men Al Capone var lockade som få, trots att de inpackade i något slags plasthölje såg lite väl billiga ut.
10 stycken normala cigariller med filter för 45 kronor lät inte helt fel och jag inhandlade.
Smaken måste jag faktiskt beskriva som otroligt god. Det sägs att det var konjakssmak på dem, men med tanke på min tidigare erfarenhet av konjak tyckte jag inte alls att de smakade så.
Det var runt och fint i munnen och otroligt "bolmigt". Lite gangster-känsla infann sig direkt och hjärnan reagerade som den skulle mitt snusberoende till trots. Det snurrade på friskt redan efter några bloss. Kanske var det dock för att jag suttit på ett tåg i 7 timmar eller så och inte sovit mer än 45 minuter...
Men ett gott tips är det iaf, ska det rökas på speciella tillfällen är det nog Al Capone som kommer att bringas fram.
Cigariller av märket Al Capone hade just kommit in i lagret och jag var inte sen på att inhandla. Nu förespråkar jag inte tobak på något vis men Al Capone var lockade som få, trots att de inpackade i något slags plasthölje såg lite väl billiga ut.
10 stycken normala cigariller med filter för 45 kronor lät inte helt fel och jag inhandlade.
Smaken måste jag faktiskt beskriva som otroligt god. Det sägs att det var konjakssmak på dem, men med tanke på min tidigare erfarenhet av konjak tyckte jag inte alls att de smakade så.
Det var runt och fint i munnen och otroligt "bolmigt". Lite gangster-känsla infann sig direkt och hjärnan reagerade som den skulle mitt snusberoende till trots. Det snurrade på friskt redan efter några bloss. Kanske var det dock för att jag suttit på ett tåg i 7 timmar eller så och inte sovit mer än 45 minuter...
Men ett gott tips är det iaf, ska det rökas på speciella tillfällen är det nog Al Capone som kommer att bringas fram.
Det här med att blogga
Vad ska man egentligen skriva? Vad som händer i ens liv, djupa inåtlodade diskussioner med det egna jaget om ens innersta tankar?
Vad ska jag blogga om? Måste ju ge så kallat "cred" till mon ami Fredrik Mattsson och hans väns blogg "Vad ska vi göra" där de helt enkelt låter läsarna bestämma vad de ska göra. Starkt initiativ. (Stavas verkligen ordet med så där många i:n?)
För övrigt arbetar jag mest hela dagarna och hör och häpna är det inte alls så tråkigt som jag trodde att arbete var. Detta kanske är beviset på att Eniro 118118 inte är en fullt så intressant arbetsplats...
Annars då? Jo, jag har ju kommit fram till en del saker... Ganska mycket faktikt. Sjukt mycket. Nu gäller det bara att få båten i gungning.
Ska fylla på listan nu känner jag, detta blir stort. Många saker är det.
En rolig grej på en peeling-flaska i duschen...
"A refreshing gel with abrasive particles that frees the skin from dead horny cells. It revitalises... " bla bla bla.
Någon med mer ingående kunskaper i engelska kanske kan förklara det för mig.
Vad ska jag blogga om? Måste ju ge så kallat "cred" till mon ami Fredrik Mattsson och hans väns blogg "Vad ska vi göra" där de helt enkelt låter läsarna bestämma vad de ska göra. Starkt initiativ. (Stavas verkligen ordet med så där många i:n?)
För övrigt arbetar jag mest hela dagarna och hör och häpna är det inte alls så tråkigt som jag trodde att arbete var. Detta kanske är beviset på att Eniro 118118 inte är en fullt så intressant arbetsplats...
Annars då? Jo, jag har ju kommit fram till en del saker... Ganska mycket faktikt. Sjukt mycket. Nu gäller det bara att få båten i gungning.
Ska fylla på listan nu känner jag, detta blir stort. Många saker är det.
En rolig grej på en peeling-flaska i duschen...
"A refreshing gel with abrasive particles that frees the skin from dead horny cells. It revitalises... " bla bla bla.
Någon med mer ingående kunskaper i engelska kanske kan förklara det för mig.
söndag 14 oktober 2007
Impuls till Skåneland
Det är onsdag i Norge. Jag tänker på hemmet, hemmasverige. Jag tänker inte mer, jag bokar en resa.
Klockan 21.13 i Jessheim:
Jag tar tåget mot Oslo, det är sjukt tråkigt att åka tåg ensam. Men jag har en bok, en dator och en mp3-spelare till sällskap så det ska nog inte bli några problem.
Klockan 22.36 på Oslo sentralstasjon:
Jag vurpar med longboarden inne på sentralstasjonen. En hel del blickar, en del skattar... iaf i sitt inre. Det känner jag på mig. Jag skäms lite men inser sen vilken otroligt rolig händelse det är.
Klockan 22.48 på tåget mot Stockholm:
Efter mångt och mycket om och men har jag hittat mitt tåg, jag sitter på fel plats men det gör mig inte så mycket. Precis då går två damer i över medelåldern till första klass där de tydligen hör hemma...
Jag ser chansen och tar den, letar mig mig till sätet med bord och flera säten där jag kan sträcka ut mig. En tjej tar platsen mitt emot mig, hon är stor. Inte tjock eller så, men hela hon är bara stor... Allt är stort, näsan låren, magen. Hon skulle nog kunna spöa mig om hon ville.
Klockan 03.48 på väg mot Hallsberg:
Jag får världens bästa idé. Jag vet vad jag ska ge Sudden i present.
Klockan alldeles för sent för mitt eget bästa i Hallsberg:
Jag får vänta flera timmar på nästa tåg. Men jag lider inte, jag har en bok till sällskap så tiden förflyter. Övertröttheten slår in någon gång runt sex-snåret när den lokala kiosken på stationen öppnar. Jag får spel och köper 10 cigariller, en cigarr, en tuggtobak och en tändare. Jag känner mig nöjd.
Klockan börjar närma sig 09.00 i Mjölby:
Tåget till Malmö är försenat, men jag lider inte. Jag ser det goda i livet. Till slut kommer tåget och jag kliver på, inte heller denna gång tar jag min plats vid bordet. Jag orkar inte bry mig om det. En man sätter sig bredvid mig. Jag känner mig trygg hos honom, vi pratar om lite allt möjligt och jag får veta hans historia. En spännande sådan är det. Han har lyckats lokalisera sin far i Danmark och är påväf dit för att träffa honom. Han har inte sett karln sen 1949. Jag tänker att sånt händer ju inte... Men det är tydligen så. Jag blir glad. Jag vet inte varför.
Klockan 12.03 i Malmö:
Jag kommer fram med tåget. Äntligen i Malmö, jag förstår varför jag faktist också är lite kär i staden. Lika som min bror. Tempot, människorna, arkitekturen. Allt är bara mys, det är som att allt vill varandra väl.
Klockan 14.21 påväg mot Svalöv:
Jag ska överraska Sudden, Manx och Simon som hänger hos just Sudden och Manx. Deras skola Fridhems folkhögskola har även min bror gått på. Bara goda ord har hörts om denna skola. JAg känner på mig att något spännande väntar. Jag gillar läget.
Klockan 16.något i Svalöv:
Jag träffar en filur när jag frågat om vägen till skolan. Jag får gå med han och han tycker att det är jävligt roligt att jag tänker överraska pojkarna. Jag går upp för trapporna till studentkorridoren jag fått veta att de bor i. Det pirrar lite i min mage. Jag ställer mig utanför dörren och knackar på... Simon kommer ut i korridoren. Hakan ramlar lite förundrat mot backen. Jag ler. Han börjar skratta. Jag ler. Han ropar på de andra. De kommer till mig. Vi omfamnar varandra som bara pojkar kan. Jag är glad. Det var värt det. Bara den lilla studen. Det var värt det.
Senare:
Jag har nu varit på kulturkväll i Landskrona. Jag gillar kultur. Fan va alla är duktiga! Jag vill också vara... Jag får lite undervärdeskomplex. Simon säger orden. De är ju så förbannat bra. I skrivarverkstaden känner jag mig extra innovativ. Tillsammans med Manx svenskakunskaper gör vi något nytt. En diktloppa. Ett exempel är "I förrgår slog jag i rabatten"/Magnus
När vi ska ta oss hemåt får vi kliva av bussen för det är för fullt. När bussen till slut kommer får vi inte åka, för några nytänkade och smarta nynazister har sett oss räcka finger åt dem. Va i helvete? Simon säger orden... "Snacka om att införfria fördomarna"
Till slut återvänder vi... Til en skola i kaos. Eller kaos och kaos. Kommer man från Östersund vet man hur fester brukar se ut. De har byggt en "skatepark" i en korridor. Ett bord och en pall är tillfällig rekvisita. Naturligtvis går bordet sönder, men festen fortsätter.
Nu när jag skriver detta sitter jag på en toalett. Det är koncentrationsfest som de kallar det. De sitter på sina rum i två timmar och dricker alkohol, sen träffas de och hittar på uppbåd. Jag gillar det faktiskt. Eftersom jag inte har ett rum får jag ta en toalett i besittning. Nu är det 1 h och 4 minuter kvar tills vi släpps lösa. Jag och Simon har bestämt att vi ska leka Torp-Ernst och Mat-Tina inatt... Eller bestämt och bestämt. Jag vill i alla fall det. Jag gillar när Simon är Torp-Ernst.
Jag har blivit inspirerad. Jag vill gå på den här skolan, jag börjar nog bli lite kär... I allt som livet har att ge.
Improvisationsdikt av David
Toalett på Fridhem ger mig inspiration
Alkohol och Killer-X konspiration
Nya människor överallt
Fönstret är öppet och det blir kallt
Kossor på grönbete, ger oss vete.
Till middag blir det gröt för två
Två plus två blir alkohol.
Jag vet inte riktigt om det jag skriver
Kan vara det jag tänker eller det jag bliver.
Nu blev det ju kanske inte så bra, men jag gillar läget.
Livet är vårt att leva, speciellt för sådana här stunder.
Klockan 21.13 i Jessheim:
Jag tar tåget mot Oslo, det är sjukt tråkigt att åka tåg ensam. Men jag har en bok, en dator och en mp3-spelare till sällskap så det ska nog inte bli några problem.
Klockan 22.36 på Oslo sentralstasjon:
Jag vurpar med longboarden inne på sentralstasjonen. En hel del blickar, en del skattar... iaf i sitt inre. Det känner jag på mig. Jag skäms lite men inser sen vilken otroligt rolig händelse det är.
Klockan 22.48 på tåget mot Stockholm:
Efter mångt och mycket om och men har jag hittat mitt tåg, jag sitter på fel plats men det gör mig inte så mycket. Precis då går två damer i över medelåldern till första klass där de tydligen hör hemma...
Jag ser chansen och tar den, letar mig mig till sätet med bord och flera säten där jag kan sträcka ut mig. En tjej tar platsen mitt emot mig, hon är stor. Inte tjock eller så, men hela hon är bara stor... Allt är stort, näsan låren, magen. Hon skulle nog kunna spöa mig om hon ville.
Klockan 03.48 på väg mot Hallsberg:
Jag får världens bästa idé. Jag vet vad jag ska ge Sudden i present.
Klockan alldeles för sent för mitt eget bästa i Hallsberg:
Jag får vänta flera timmar på nästa tåg. Men jag lider inte, jag har en bok till sällskap så tiden förflyter. Övertröttheten slår in någon gång runt sex-snåret när den lokala kiosken på stationen öppnar. Jag får spel och köper 10 cigariller, en cigarr, en tuggtobak och en tändare. Jag känner mig nöjd.
Klockan börjar närma sig 09.00 i Mjölby:
Tåget till Malmö är försenat, men jag lider inte. Jag ser det goda i livet. Till slut kommer tåget och jag kliver på, inte heller denna gång tar jag min plats vid bordet. Jag orkar inte bry mig om det. En man sätter sig bredvid mig. Jag känner mig trygg hos honom, vi pratar om lite allt möjligt och jag får veta hans historia. En spännande sådan är det. Han har lyckats lokalisera sin far i Danmark och är påväf dit för att träffa honom. Han har inte sett karln sen 1949. Jag tänker att sånt händer ju inte... Men det är tydligen så. Jag blir glad. Jag vet inte varför.
Klockan 12.03 i Malmö:
Jag kommer fram med tåget. Äntligen i Malmö, jag förstår varför jag faktist också är lite kär i staden. Lika som min bror. Tempot, människorna, arkitekturen. Allt är bara mys, det är som att allt vill varandra väl.
Klockan 14.21 påväg mot Svalöv:
Jag ska överraska Sudden, Manx och Simon som hänger hos just Sudden och Manx. Deras skola Fridhems folkhögskola har även min bror gått på. Bara goda ord har hörts om denna skola. JAg känner på mig att något spännande väntar. Jag gillar läget.
Klockan 16.något i Svalöv:
Jag träffar en filur när jag frågat om vägen till skolan. Jag får gå med han och han tycker att det är jävligt roligt att jag tänker överraska pojkarna. Jag går upp för trapporna till studentkorridoren jag fått veta att de bor i. Det pirrar lite i min mage. Jag ställer mig utanför dörren och knackar på... Simon kommer ut i korridoren. Hakan ramlar lite förundrat mot backen. Jag ler. Han börjar skratta. Jag ler. Han ropar på de andra. De kommer till mig. Vi omfamnar varandra som bara pojkar kan. Jag är glad. Det var värt det. Bara den lilla studen. Det var värt det.
Senare:
Jag har nu varit på kulturkväll i Landskrona. Jag gillar kultur. Fan va alla är duktiga! Jag vill också vara... Jag får lite undervärdeskomplex. Simon säger orden. De är ju så förbannat bra. I skrivarverkstaden känner jag mig extra innovativ. Tillsammans med Manx svenskakunskaper gör vi något nytt. En diktloppa. Ett exempel är "I förrgår slog jag i rabatten"/Magnus
När vi ska ta oss hemåt får vi kliva av bussen för det är för fullt. När bussen till slut kommer får vi inte åka, för några nytänkade och smarta nynazister har sett oss räcka finger åt dem. Va i helvete? Simon säger orden... "Snacka om att införfria fördomarna"
Till slut återvänder vi... Til en skola i kaos. Eller kaos och kaos. Kommer man från Östersund vet man hur fester brukar se ut. De har byggt en "skatepark" i en korridor. Ett bord och en pall är tillfällig rekvisita. Naturligtvis går bordet sönder, men festen fortsätter.
Nu när jag skriver detta sitter jag på en toalett. Det är koncentrationsfest som de kallar det. De sitter på sina rum i två timmar och dricker alkohol, sen träffas de och hittar på uppbåd. Jag gillar det faktiskt. Eftersom jag inte har ett rum får jag ta en toalett i besittning. Nu är det 1 h och 4 minuter kvar tills vi släpps lösa. Jag och Simon har bestämt att vi ska leka Torp-Ernst och Mat-Tina inatt... Eller bestämt och bestämt. Jag vill i alla fall det. Jag gillar när Simon är Torp-Ernst.
Jag har blivit inspirerad. Jag vill gå på den här skolan, jag börjar nog bli lite kär... I allt som livet har att ge.
Improvisationsdikt av David
Toalett på Fridhem ger mig inspiration
Alkohol och Killer-X konspiration
Nya människor överallt
Fönstret är öppet och det blir kallt
Kossor på grönbete, ger oss vete.
Till middag blir det gröt för två
Två plus två blir alkohol.
Jag vet inte riktigt om det jag skriver
Kan vara det jag tänker eller det jag bliver.
Nu blev det ju kanske inte så bra, men jag gillar läget.
Livet är vårt att leva, speciellt för sådana här stunder.
torsdag 4 oktober 2007
Jag skyller på hösten.
Jag känner mig helt konstig. Jag vet inte vad det är eller om det ens är någonting. Jag skyller väl bara på hösten. Hösten gör mig konstig och jag vet inte vad det är. Jag gillar't inte.
Det är sjukt kul, jag skriver en massa men det är något som gör datan eller internet jättesegt så jag hinner se hur texten skrivs långt efter att jag skrivit klart.
Skönt är det iaf att jag har fått lite mer instikt om vad jag ska göra sedan. Får se hur det går med allt bara men det skulle vara sjukt koolt om det gick bra med allt jag har tänkt mig.
Projekt måste planeras och det håller jag på med samtidigt som jag själv-pluggar en massa som jag måste kunna för att genomföra mina idéer. Hoppas verkligen att det går bra.
Jag vet inte om jag har något att skriva egentligen. Jag har iaf fått ett jobb. Serverar fisk hela dagarna och jag tjänar 122 norska kronor i timmen. Det är bra. Fast jag fattar inte riktigt... Tror inte jag kommer hinna tjäna så mycket pengarm en iaf tillräckligt för att ha en liten grund till det som ska göras sen. Körkort, tänder och sen leva.
Det är sjukt kul, jag skriver en massa men det är något som gör datan eller internet jättesegt så jag hinner se hur texten skrivs långt efter att jag skrivit klart.
Skönt är det iaf att jag har fått lite mer instikt om vad jag ska göra sedan. Får se hur det går med allt bara men det skulle vara sjukt koolt om det gick bra med allt jag har tänkt mig.
Projekt måste planeras och det håller jag på med samtidigt som jag själv-pluggar en massa som jag måste kunna för att genomföra mina idéer. Hoppas verkligen att det går bra.
Jag vet inte om jag har något att skriva egentligen. Jag har iaf fått ett jobb. Serverar fisk hela dagarna och jag tjänar 122 norska kronor i timmen. Det är bra. Fast jag fattar inte riktigt... Tror inte jag kommer hinna tjäna så mycket pengarm en iaf tillräckligt för att ha en liten grund till det som ska göras sen. Körkort, tänder och sen leva.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
